Disco

Tisdag 3 november:

Tidigt på morgonen vandrade Bea och Rebekka till barnen. Morgonrutinerna såg ut som vanligt med dusch, smörja in och klä på. Sedan delade vi ut frukost. Det var tungt att vara där idag på morgonen för Baby var väldigt ledsen, han bara grät och grät i Beas famn.
Till frukost fick vi bröd, ägg OCH gröt! Lycka!
Mätta och glada gick vi upp till trotron som tog oss till Swedru, där bytte vi till en mot Accra och hoppade glatt av vid Westhill! Kylan som slår emot en när man kommer innanför dörrarna är oslagbar. Så skönt! När man går runt där inne så glömmer man för en stund bort att man är i Ghana, haha.
Vi började med att äta – såklart. Sedan gick vi all wild med shopping, eller mest Bea idag. Under tiden Bea sprang in och ut ur affärerna passade Hanna på att utnyttja faktumet att vårt internet fungerar bättre på westhill så hon ringde sin vän Emma, för första gången sen vi kom hit. Sen var hon minsann glá!
Runt 18-tiden började vi ta oss hem. Hade en helt amazing taxichaufför idag som dessutom hade en aux-sladd så vi kunde spela vår egna musik!
Nu är vi äntligen hemma, trötta men glada. Och det är sovdags för länge sen, så – godnatt!
Onsdag 4 november:

Till frukost idag fick vi bara bröd, sad. Men det gjorde inte så mycket idag ändå för idag har vi massor att fixa och dona! Hela förmiddagen gick åt att göra 50 godispåsar. Med musik och allsång gick det både fort och var roligt! När vi var klara gav vi lite godis till vår publik (grannbarnen, haha). De blev så glada så!
Innan lunch hände också en annan sak. Det var nämligen så att Bea igår hade ställt sina gympaskor utanför vårt rum, inget konstigt med det egentligen för folk har sina saker liggandes lite överallt här. Men när vi kom hem så var de borta. Tänkte att någon kanske tagit de i förvar för att de inte skulle bli stulna, eller att de faktiskt blivit stulna. MEN! Idag kom Emmanuel (vår räddare i nöden) ut med mina skor. Och gissa vad – de var nytvättade. Han hade alltså skrubbat mina skor åt mig. Tror inte de varit såhär rena sedan jag köpte de! Det är just såna här småsaker som får oss att inse vilken stor skillnad det är på vänligheten här och hemma i Sverige.
Till lunch fick vi jam och tonfisk, blä. Så det fick minsann bli en knäckemacka på rummet innan vi packade ihop alla saker vi skulle ha med oss till barnhemmet och sedan vandrade dit, förväntansfulla.
Där var ingen lärare hos de små barnen idag, för hennes dotter var sjuk. Så det var lite lätt (läs mycket) kaos när vi kom. Men allt eftersom lugnade de ner sig och när de stora barnen kom hem började vi förbereda inför kvällens disco!
Vi blåste upp så många ballonger vi kunde, ganska många sprack pga att de har smält i värmen. Men vi fick iallafall upp en del! Vi blandade typ 80 glas saft och riggade upp med högtalare och en lång spellista med låtar som var anpassade för just ett barndisco såklart! Tillslut släppte vi in alla i rummet och hjälp vad kul vi hade! De drack saft, dansade, skrek, sjöng och skrattade i mängder! Både de små och stora barnen uppskattade det väldigt mycket, och såklart även vi volontärer.
Som avslutning på discot hade vi fiskedamm! Tror inte barnen har gjort det någon gång innan. Men de tyckte det var väldigt kul! Och såklart var de överlyckliga när de såg att där var godis i!
Efter en lyckad kväll gick vi hem, lyckliga räcker inte ens till för att beskriva känslan vi hade då.
Som pricken över i:et fick vi nudlar till kvällsmat! Resten av kvällen gick åt till att sitta i vårt ”vardagsrum”, aka mitt och Hannas sovrum haha, och bara prata en massa.
Torsdag 5 november:

Bröd, ägg, gröt och såklart Milo blev vår frukost idag. Faustinas gröt är helt underbart god. Och ja förresten, vi har insett nu att Faustina stavar sitt namn med ett u också. Så från och med nu – Faustina! Bättre sent än aldrig.
Under förmiddagen tog vi det lugnt, mest för att Bea hade så ont i magen. Hanna passade även på att skissa upp lite kläder som vi vill ha sydda åt oss. Vi har handlat på oss lite tyger nu så!
Till lunch fick vi stekt plantain, det blir bara godare och godare för varje gång vi får det!
Nästan direkt efter lunch kom John och hämtade oss, vi tog en Trotro in till Swedru och där var det massa som skulle handlas! Vi fick nämligen se i veckan hur lite mat barnen hade kvar – de hade bara så att de skulle klara sig i typ 2 veckor till. Så vi bestämde oss för att fylla på deras förråd. Egentligen var tanken att pengarna skulle läggas på en utflykt, men mat känns lite viktigare.
Det slutade med att vi köpte 100kg ris, 100kg bönor och 72 burkar krossade tomater. Eftersom John känner alla överallt så skickade han maten med någon som körde den till barnhemmet – smidigt. Nu har de mat så att de klarar sig i ytterligare en månad. Vi är så glada för att kunna hjälpa de med sånt här, och det är ju tack vare alla er som har skänkt pengar till vår insamling. Så tusen tack! Ni är fina!
Vi passade på att shoppa lite till oss själva också när vi ändå var där. Men sen var det dags för hemfärd, så vi inte låter Faustina vänta för länge innan hon kan gå hem till sitt. Vi fick soppa till kvällsmat, gott! Och sen har vi mest chillat inne hos oss. Bea har även pratat med sin lillebror i telefon – han är otroligt saknad!
En gemensam känsla vi har, jag och Hanna, är att vi verkligen inte vill lämna det här hemmet, men samtidigt vill vi ju hem till Sverige för att familj och vänner är där. Vilket dilemma! Hanna vill även passa på att säga ett stort grattis till sin mormor som fyller år idag. Grattis på födelsedagen underbara mormor!
Fredag 6 november:

Till frukost idag fick vi buffrot, det är som en friterad brödboll kan man säga. Väldigt gott!
På förmiddagen gick vi till barnen, det är lovdag idag så alla de stora barnen var hemma från skolan. Så mysigt när alla är där!
Gick hem vid 12 för lunch, det blev spagetti och Faustinas goda gryta. Mums!
På eftermiddagen vilade vi, för bea har fortfarande ont i magen. Så det blev en slappdag. Spelade lite spel och sov.
Till kvällsmat fick vi nudlar, det är något vi inte tröttnar på när vi är här! Men antagligen kommer vi inte vilja äta varken spagetti, nudlar eller pannkakor på ett tag när vi kommer hem…
Efter maten satt Bea, Hanna och Rebekka och hade tjejsnack på rummet. Alltid lika mysigt!
Vi ville egentligen gå och duscha, men där var inget vatten så.. Det får vänta helt enkelt.
Nu är det sovdags, klockan är redan 22! Godnatt!
Lördag 7 november:

Idag blev det frukost tidigt, redan vid 06.30, för Guinevere och Rebekka ska iväg till något vattenfall. Tanken var att jag och Hanna skulle till Art Center i Accra, men regnet öste ner så vi bestämde oss för att ta det en annan dag. Istället chillade vi en stund innan vi kom på den briljanta idén att vi kunde passa på att duscha! Bea har inte tvättat håret på över en vecka, så det var dags.
Det blev alltså dagens händelse – en dusch. Och ja, vi duschar ur hink, men ni ska bara veta hur skönt det är när man inte ens gjort det på flera dagar!
Till lunch fick vi kokt jam och fiskstuvning, inte så gott..
På eftermiddagen gjorde vi inte många knop. Hanna sov en stund, Bea löste lite sudoku. Hon ligger så långt efter i sitt sudoku-schema just nu! Det får det bli ändring på, snarast. Innan kvällsmat tog Bea med sig internetdosan och gick upp mot kyrkan (där är bättre signal) och ringde till sin mamma. Idag är det nämligen det årliga pepparkaksbaket hos mormor o morfar. Det var så kul att få prata med alla och höra att alla mådde bra. Såklart blir saknaden och längtan hem lite större när man vet att alla är samlade, men ändå. Fick värsta energikicken av telefonsamtalet så jag är nöjd. Tack för att ni är så fina!
Till kvällsmat fick vi fiskstuvning – igen!! Dock med ris nu, men ändå. Så vi tjurade lite och åt knäckebröd. Sen spelade vi 500 resten av kvällen!
Söndag 8 november:

Vaknade som vanligt av Faustinas knackning på dörren. Det är så mysigt när man öppnad och hon säger ”finished” med världens sötaste leende. Vi fick bröd och Milo till frukost. Sen packade vi ihop våra väskor och gick upp till trotron. För idag skulle Julia och Marley (från Mum’s care) ändå till Art center så då passade vi med på att åka dit. Trafiken var för en gångs skull bra, så det gick snabbt att ta oss dit.
Idag fick vi ännu en gång uppleva hur snälla och hjälpsamma de är här. Vi frågade ett par på trotron var vi skulle hoppa av i accra för att ta oss till marknaden. De sa att de skulle visa oss. Tror ni inte de hoppar av trotron med oss, letar upp en taxi till oss och förhandlar fram ett pris åt oss. Sen säger de ”He Will take you there for 15cedis”. Vi tackar för hjälpen och sen går det här paret och stället sig vid vägkanten igen för att leta upp en ny trotro! De skulle alltså inte ens av där vi gick av, så himla fina!
Taxichauffören hade en liten guidad turistrunda för oss genom Accra på vägen. Det var väldigt roligt. Speciellt kul var det när vi körde förbi en stor fyr och han sa ”this is The lighthouse for The sheep”, vi bara jaha… Sen kom vi till ett fängelse och då sa han någon till liknande ”The prisoners go and come with the sheep”. Fattade ingenting.. Men sen! Bam! Han sa ju inte får, han sa skepp! Haha! Ibland blir det lite lustigt med deras uttal.
Väl framme vid art center letade vi upp våra vänner och sen tog vi oss in i de små gångarna och hjälp vad där var grejer! Dock var det väl tajmat att vi åkte dit en söndag för där var nästan inget folk allt så vi kunde titta i lugn och ro.
Efter en stunds shopping var det dags att köpa lite lunch. Där var en kvinna som stod med mat i burkar längs vägen, vi kollade vad hon hade och sen slevade hon upp lite i en take-away box åt oss. Vi åt något som heter Yoloff, det var gott men väldigt starkt. Marleys mun brann nästan upp, haha!
Vi shoppade en stund till och det resulterade i att vi nästan är klara med våra julklappar! Skönt!
När klockan blev halv 4 var det dags att börja ta oss hemåt. Även hemresan gick smidigt idag – skönt. Det var bara sista biten med sista trotron som var lite lustig. De stannade och vi fick gå av. Sen skulle vi tydligen ta taxi sista biten. Vi hoppade in, sen insåg vi att ja, vi skulle sitta 7 personer i den taxin. Men det var inget problem – Hanna hoppade glatt upp i mitt knä, hihi 😊
Väl hemma satt Guinevere och Rebekka där och såg så frågande ut för de visste ju inte var vi hade varit, haha. De berättade allt om deras resa och vi visade var vi hade shoppat. Vi fick pannkakor till kvällsmat, gott men börjar bli lite tröttsamt. Men äsch, det är iallafall mat!
Idag är det farsdag, så grattis till våra pappor där hemma! Vi älskar och saknar er!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *